Vilken härlig morgon!
Barnen är sams och har lekt från det dom steg upp. Helt underbart! Dom har knappt haft tid att äta frukost. Blev bara en banan som dom kunde äta i farten. Misstänker dock att dom har en skål med cornflakes någonstans under alla täcken och kuddar som dom klätt fåtöljen i. Det är ett rymdskepp! Bara för att dom har så kul, så låter jag dom hållas, men tvrummet ser ju ut därefter :-)
Har fått en massa egentid. Duschat och fixat och donat och allt utan klängiga barn runt benen. Funderar till och med på att måla naglarna. Det ni! Inte ofta det bli nu för tiden. Jag sparar ut naglarna, men ids sällan fila och måla. Är ju en sån där obotlig nagellacksklösare. Nagellacket hinner knappt torka innan jag börjar klösa bort det. Omedvetet till en början, men när det väl farit bort en bit i nåt hörn då jäklar börjas klösandet. Jätteirriterande. Därför ids jag sällan måla dom, inte snyggt med sönderklöst nagellack...
När jag lämnat barnen på dagis ska jag åka iväg och köpa en ryggsäck till Viggo. Imorgon ska han på 4-års gympa. Gissa om han är glad!!! Men mest beror nog lyckan på att Alva inte ska få följa med. Hon är ju bara tre... Undrar stilla hur hon kommer att reagera när han far iväg. Kommer väl att bli ett himla liv. Precis som när treåringarna förra året fick fara på nån teaterföreställning. Alva och ETT till barn fick stanna kvar på dagiset. Hon har inte kommit över det än. Fortfarande kan hon prata om den fruktansvärda upplevelsen! Tyckte så vansinnigt synd om henne då! Men jag antar att dom måste sätta gränsen nånstans. Och en åldersgräns är väl rimlig kan man tycka, men om alla kompisar far iväg så är det ju jättetaskigt om bara två får stanna kvar...
Jaha... nu börjas det. Direkt jag sätter mig vid datorn så börjas det skrikas och flännas. Nu har dom tydligen lekt färdigt och friden är över... bara att ta tag i tröstandet nu då.
