Förkylt värre.
Är det inte typiskt att det ska storma ute när man är så här förkyld? Kan ju knappt gå ut och röka... Mina förkylningar är inte nådiga. Är nog till och med värre än när en karl är förkyld. Jag tål inte ens vinddraget när någon passerar mig lite för fort. Eller andningen när någon sitter för nära. Ögonen tåras av minsta lilla vindpust! Och nu är det ORKANVINDAR ute!!!! Så himla taskigt!
Känns lite jobbigt att det är jobbarkväll. Fast jag känner mig ju inte sjuk på annat sätt än att snuvan (och tårarna) rinner. Ska nog gå bra ändå! Skippar nog solningen ändå, vill inte riskera ett feberutbrott!
Om 45 minuter ska mikke dra iväg med barnen till dagis, då ska jag nog lägga mig och vila en stund, så jag är pigg och fräsch till jobbet sen. Vi har ju ändrade dagistider nu när mikke blivit "mellan jobb". 15 timmar i veckan, som vi inte ens fick bestämma över själva. Måndag tisdag och onsdag ville dom ha barnen. Helt vansinnigt då jag ju jobbar natt onsdag och torsdag varannan vecka. Vi lämnade in ett schema med önskemål om onsd, torsd och fredag, så jag skulle få sova i lugn och ro efter och före jobbnätterna. Men icket! Det skulle minsann inte gå. Dom har så lite personal då!(?). Man kan ju då undra hur det funkat fram tills nu, eftersom vi hafr dom tiderna hela tiden??? "Vi tänker då minsann inte på barnens bästa om vi kräver de dagar vi önskat" WHAT???? Det är ju dessutom bara 5 timmar per dag. 8.45-13.45. Dessa tider har dom ju förstås tänkt ut bra, för då får dom varken frukost eller mellanmål :-)
Mikke blev skogstokig och ringde barnomsorgschefen och förklarade vår situation. Att jag inte kan sova efter jobbnatten om barnen är hemma och att det VERKLIGEN SKULLE PASSA OSS BÄTTRE MED DESSA TIDER. Skulle jag måsta byta jobb, för att mäkta med de dagistider DOM bestämmer? Hon var inte lättövertalad och även där fick han höra att vi inte tänkte på barnens bästa. Mikke frågade om dom skulle ha fått vara där dom tiderna om han inte varit arbetslös? Och jo... det är ju klart!
Dom gav till slut med sig och erbjöd oss ons, torsd och fredag VARANNAN vecka när jag jobbar natt. Tack och lov!
Känns ju på nåt sätt vansinnigt att lämna dom på dagis idag när vi båda är hemma och vi inte behöver barnomsorg. Men jag vet ju att dom trivs där och att dom behöver vara där för att träffa andra barn. Dessutom så kan vi ju inte säga upp dagiset utifall att mikke plötsligt får jobb(förhoppningsvis). När vi ändå får betala för det så vill man ju utnyttja det också... Liiite skönt känns det ju ändå att få en hel förmiddag i lugn och ro :-)
Oj, det blev mycket om dagistider i detta inlägg...
Känns lite jobbigt att det är jobbarkväll. Fast jag känner mig ju inte sjuk på annat sätt än att snuvan (och tårarna) rinner. Ska nog gå bra ändå! Skippar nog solningen ändå, vill inte riskera ett feberutbrott!
Om 45 minuter ska mikke dra iväg med barnen till dagis, då ska jag nog lägga mig och vila en stund, så jag är pigg och fräsch till jobbet sen. Vi har ju ändrade dagistider nu när mikke blivit "mellan jobb". 15 timmar i veckan, som vi inte ens fick bestämma över själva. Måndag tisdag och onsdag ville dom ha barnen. Helt vansinnigt då jag ju jobbar natt onsdag och torsdag varannan vecka. Vi lämnade in ett schema med önskemål om onsd, torsd och fredag, så jag skulle få sova i lugn och ro efter och före jobbnätterna. Men icket! Det skulle minsann inte gå. Dom har så lite personal då!(?). Man kan ju då undra hur det funkat fram tills nu, eftersom vi hafr dom tiderna hela tiden??? "Vi tänker då minsann inte på barnens bästa om vi kräver de dagar vi önskat" WHAT???? Det är ju dessutom bara 5 timmar per dag. 8.45-13.45. Dessa tider har dom ju förstås tänkt ut bra, för då får dom varken frukost eller mellanmål :-)
Mikke blev skogstokig och ringde barnomsorgschefen och förklarade vår situation. Att jag inte kan sova efter jobbnatten om barnen är hemma och att det VERKLIGEN SKULLE PASSA OSS BÄTTRE MED DESSA TIDER. Skulle jag måsta byta jobb, för att mäkta med de dagistider DOM bestämmer? Hon var inte lättövertalad och även där fick han höra att vi inte tänkte på barnens bästa. Mikke frågade om dom skulle ha fått vara där dom tiderna om han inte varit arbetslös? Och jo... det är ju klart!
Dom gav till slut med sig och erbjöd oss ons, torsd och fredag VARANNAN vecka när jag jobbar natt. Tack och lov!
Känns ju på nåt sätt vansinnigt att lämna dom på dagis idag när vi båda är hemma och vi inte behöver barnomsorg. Men jag vet ju att dom trivs där och att dom behöver vara där för att träffa andra barn. Dessutom så kan vi ju inte säga upp dagiset utifall att mikke plötsligt får jobb(förhoppningsvis). När vi ändå får betala för det så vill man ju utnyttja det också... Liiite skönt känns det ju ändå att få en hel förmiddag i lugn och ro :-)
Oj, det blev mycket om dagistider i detta inlägg...
Kommentarer
Trackback
